I Sverige finns över 30 arter av getingar men bara några få är vanliga runt bostäder och trädgårdar.
1. Vanlig geting (Vespula vulgaris)
Den vanliga getingen är den art som de flesta stöter på under sommaren. Den lever i stora samhällen och är känd för att ofta vara ett problem vid picknickar och fikastunder eftersom den lockas till söt mat.
Kännetecken:
Svart och klargul kropp med tydliga ränder. Har svarta, förankrade streck på bakkroppens segment, vilket gör den lätt att känna igen.
Storlek: 1–1,5 cm.
Bo: Bygger gärna bon på skyddade platser som vindar, väggar, uthus eller under marken. Bon kan rymma flera tusen individer.
Beteende: Aggressiv om boet hotas. Flyger ofta snabbt och rakt. Lockas till getingbon av starkt till saft, glass, frukt och kött på sensommaren.
2. Tysk geting (Vespula germanica)
Den tyska getingen liknar den vanliga getingen men har små skillnader i utseendet. Den är också en av de vanligaste arterna i Sverige och ofta den som bygger bon i marken, vilket gör att den ofta kallas jordgeting.
Kännetecken:
Svart och gul kropp, lik den vanliga getingen. Har tre små svarta prickar på huvudet, vilket är det tydligaste kännetecknet.
Storlek: 1–1,5 cm.
Bo: Föredrar att bygga bo under jord, exempelvis i gamla sorkhål, men kan även bygga på vindar, under altaner eller i väggar.
Beteende: Mycket aggressiv om boet störs. Vanlig orsak till getingstick hos människor.
Letar aktivt efter sockerhaltig mat under sensommaren. Det är orsaken till att exempelvis saft kan användas som lockmedel i getingfällor.
3. Skogsgeting (Dolichovespula sylvestris)
Skogsgetingen är mindre känd men ganska vanlig i Sverige, särskilt i områden med mycket skog. Den är oftast mindre aggressiv än de vanliga och tyska getingarna.
Kännetecken:
Lite mindre än de vanliga getingarna. Har en smalare midja och mer slanka kroppslinjer. Huvudet är mer mörkt, nästan helt svart.
Bo: Bygger ofta hängande bon i buskar, träd, häckar eller under takutsprång. Boet är ofta mer synligt än hos andra getingar och är vackert rundat i formen.
Beteende: Relativt lugn och attackerar sällan om den inte blir provocerad.
Lockas inte lika mycket av människors mat.
4. Bålgeting (Vespa crabro)
Bålgetingen är den största getingen i Sverige och kan se skrämmande ut på grund av sin storlek, men den är ofta lugnare än de mindre arterna. Den är även skyddad i vissa områden eftersom den är ovanligare än andra getingar. Man får därmed inte ta bort bålgetingbon ”hur som helst”.
Kännetecken:
Mycket stor: 2,5–4 cm lång. Brunröd kropp med gula band på bakkroppen. Flyger långsammare och låter djupare i surrandet än andra getingar.
Bo: Bygger gärna bo i ihåliga träd, vindar, fågelholkar eller uthus. Boet kan bli mycket stort, ibland upp till storleken av en fotboll.
Beteende: Mindre aggressiv än vanliga getingar om den inte provoceras. Kan sticka hårt, men sticker sällan utan anledning.
Viktig för naturen eftersom den jagar många andra insekter, som myggor och flugor.
5. Rödbandad geting (Dolichovespula norwegica)
Den rödbandade getingen är vanlig i norra Sverige och på landsbygden. Den är lätt att känna igen på sin rödbruna ton.
Kännetecken:
Mindre än den vanliga getingen. Har rödbruna partier på kroppen. Tydliga gula och svarta markeringar.
Bo: Bygger bon hängande i buskar, träd och byggnader. Boet liknar skogsgetingens men är ofta lite mindre.
Beteende: Mindre aggressiv än jordgetingar. Sticker främst om boet störs.
6. Takgeting (Dolichovespula saxonica)
Takgetingen är vanlig i norra Sverige och är känd för att bygga bon högt upp, ofta under tak eller i vindar.
Kännetecken:
Liknar skogsgetingen men har en ljusare kropp. Har en tydlig svart markering på huvudet som ser ut som en förankrad pilspets.
Bo: Bygger hängande bon under tak, i uthus, i träd eller ibland på öppna platser som väggar och stolpar.
Beteende: Relativt fredlig men kan försvara boet om det hotas. Syns ofta högt upp i trädgårdar och kring byggnader.