Getingar, inklusive bålgetingar, äter ingenting under vintern eftersom nästan hela kolonin dör när temperaturen sjunker.
Getingar är så kallade ettåriga insekter, vilket innebär att deras samhällen bara lever under en säsong. När hösten kommer och det blir kallare dör arbetargetingarna och hanarna. Den gamla drottningen dör också, eftersom hon inte längre producerar ägg.
Nya drottningen överlever
Det enda som överlever vintern är de nya drottningarna som föds under sensommaren. Dessa drottningar parar sig på hösten och letar sedan upp en skyddad plats för att övervintra, exempelvis under bark, i en vedstapel, i lövhögar eller på en vind.
Under vintern går de in i dvala, även kallad diapause, vilket är ett vilotillstånd där deras ämnesomsättning saktar ner kraftigt. Under denna tid äter drottningen ingenting. I stället lever hon helt på de fettreserver som hon har byggt upp under sensommaren och hösten, då hon har ätit socker- och proteinrik föda för att förbereda sig inför vintern.
Drottningen vaknar och äter
När våren kommer och temperaturen stiger vaknar drottningen ur sin dvala. Då börjar hon söka föda igen för att få energi, och samtidigt bygger hon ett nytt bo där hon lägger sina första ägg. Dessa ägg kläcks till arbetargetingar som senare tar över byggandet av boet och försörjningen av kolonin.
Vad äter getingar?
Under den varma säsongen varierar getingarnas kost beroende på kolonins behov. Tidigt på våren söker drottningen främst sockerhaltig föda, som nektar, sav eller fallfrukt, för att få energi. Under sommaren jagar arbetargetingarna proteinrik mat, som andra insekter eller kött, för att mata larverna i boet.
När hösten närmar sig och antalet larver minskar börjar arbetargetingarna själva äta mer söt mat, exempelvis frukt, bär och saft. Det är därför de ofta blir extra påträngande kring människor under sensommaren, till exempel vid picknickar och fika utomhus.Det är orsaken till att lockbeten till getingfällor kan vara saft eller annan föda.